Kemiska budbärare i vårt
interna system
Jag skrev tidigare om hormonerna i huvudrollen och visst östrogen, progesteron och testosteron är de tre som spelar en stor roll i förhållande till perimenopaus/menopaus. Helt enkelt för att de plötsligt minskar drastiskt i mängd. Men det finns andra kemiska budbärare i vårt system. Nu skall vi kika på det jag gillar att beskriva som vårt interna “IT-system”, det finns många fler substanser som hjälper till att skicka signaler än de tre jag hittills skrivit om.
Substanserna som skickar signaler kallas antingen för hormoner och signalsubstanser, signalsubstanser och hormoner… kanske är det inte så viktigt vad de heter. Det viktiga är att man vet att de överför signaler i vårt nervsystem. Men de fungerar lite olika. Där hormoner har mera långvarig effekt och transporteras runt via blodet till mottagare ute i kroppen, mottagaren kan många gånger ligga långt från ”produktionen”. Signalsubstanserna är direktverkande, har kortvarig effekt och liten räckvidd. De jobbar lokalt med kommunikation direkt mellan nervceller.
Vi har reellt omkring 50 hormoner och 100 signalsubstanser i kroppen, de arbetar alla med sina unika funktioner som kemiska budbärare.
Man kan undra varför jag väljer att dyka ner i detta biokemiska virrvarr. Anledningen är att jag tycker det är intressant att försöka förstå hur IT-systemet styr våra känslor, stress, motivation, sociala beteende och välbefinnande. Välbefinnande är nyckeln här, i perimenopaus/menopaus kan man känna sig minst sagt risig. Välbefinnande känns som en utopi, frågan som driver mig är hur kan vi vara så långt från optimalt välbefinnande helt plötsligt? Det var vad som osökt ledde mig ner i den här ”ormgropen”.
På sociala media finns en hel del om hur viktigt det är med hormonell balans, de försöker ofta göra något komplext till förenklat ”klick bait”. Tycka vad man vill om sociala medier men det ligger något i det. Man kan se kroppen som en ”fabrik” och optimalt producerar vi alla hormoner och signalsubstanser som behövs i rätt mängd och i de rätta förhållanden till varandra. Men precis som i en vanlig fabrik så kan det bli tokigt ibland. Till exempel kan ledningen kan välja att prioritera viss produktion. Det kan också vara att man av ledelsesmässiga eller politiska skäl helt stoppar produktionen av en produkt.
Det är också vad som sker i kroppen, den får flaskhalsar i produktionen, drabbas av produkt brist och ledningen stoppar produktion ibland. Det är vad som sker med östrogen och progesteron när äggen är slut. När vi inte kan föröka oss mera så behöver vi inte heller dessa hormoner.
Kroppens interna politik styr mycket av aktiviteterna i ”fabriken”:
Omedelbar säkerhet prioriteras över välbefinnande
Energi ses som en bristvara som det skall hushållas med så vi producerar efter behov
Etc., etc.
Under optimala förhållanden arbetar östrogen, progesteron och testosteron tillsammans på god nivå och i rätta proportioner. Vad optimala nivåer och riktiga proportioner är, är individuellt och varierar från kvinna till kvinna. Det är också det moderna riktlinjer för hormonbehandling understryker, att det finns ingen fast rekommenderad dos. Den riktiga dosen för en kvinna är den som får hennes symptom att släppa, men vi återkommer till det med dosering.
Här är exempel av en rätt typisk hormonpyramid man kan se på ”nätet”, de finns i många varianter. Vad som inkluderas beror ofta på vad som man i sammanhanget vill prioritera (eller sälja).
Tillbaka till de sociala medierna, där har du kanske sett olika ”hormon pyramider” blinka förbi på Instagram och Facebook. De består ofta av fler än de 3 hormoner jag skrivit om och de försöker vissa på viken av de ena eller andra, gärna kopplat till vad som marknadsförs eller säljs i den specifika post.
Men inget är så enkelt som en pyramid. Substanserna existerar också i en slags hierarki där enklare typer ingår som bas vid produktionen av mera komplexa. De kan visas som pyramider, du kanske sett på ”nätet”, så lite rätt har dom 😉.
I pyramiderna framställs ofta kortisol som en tjuv. En tjuv som som äter progesteron och som därför kan ställa till det ordentligt. Det är också anledningen till att vi ofta får besked på att det är viktigt att stressa mindre.
För att försöka reda ut begreppen kikar jag på den del av ”fabriken” som tillverkar kortisol, (östrogen, progesteron och testosteron). Det är ett försök på att förklara hur de hänger ihop och arbetar samman.
Kortisol - Stress och vakenhet
Ett exempel från vår biokemiska “fabrik”
Dyker vi ner i ”fabriken” och tar som exempel en titt på produktionen av kortisol. Ett viktigt hormon men man kan undra varför vi behöver, idag förknippar vi kortisol med stress och något negativt. Men ser man på kroppen fysiologiskt är vi fortfarande primitiva och programmerade för kamp och flykt. Kortisol är vårt stresshormon, möter vi något farligt eller blir skrämda hjälper det oss att mobilisera för att klara den hotfulla situationen. Det kan vara akut rädsla eller annan form för stress.
Produktion av kortisol är därför en prioriterad aktivitet, det handlar om vår överlevnad på kort sikt. Vi måste vara vakna, alerta, kvicktänkta och reagera snabbt när det kommer en sabeltandad tiger i närheten 🐯. Det är vad vi är byggda för, även om det sällan finns en långtandad tiger i närheten idag.
Att producera östrogen, progesteron och testosteron handlar mer om överlevnad på lång sikt. Så när vi stressar prioriteras fortplantning och annat gott ned, det bör vi ha gott om tid till när tigern gått förbi och faran är över. Problemet är bara att vi i vår moderna värld har mycket annat än sabeltandade tigrar som får oss att reagera på liknande sätt = stress.
Har du försökt söka minsta information om perimenopaus/menopaus har du säkert stött på devisen att för att uppnå hormonell balans är det viktigt att stressa mindre.
Den sabeltandade tiger kvinnan!
Visst, visst! Logiskt sett är det helt riktigt, men praktiskt är det en helt annan sak. Försök att be en perimenopaus/menopaus kvinna att stressa mindre
– Ha!
Kommer du med en så dum idé är det nog bäst att du övar dig i kamp och flykt, för nu skall du få se på ”tiger”.
Ett så idiotiskt förslag, jag känner bara hur sabeltänderna växer. Det är inte ”bara” att stressa mindre. Alla som varit med om det vet hur svårt det är och nu när jag introducerat biokemi i det hela, skall du se att de faktiskt handlar om ett mönster. Ett mönster det oftast behövs hjälp för att bryta.
Här näst kommer en är rätt förvirrande bild, det handlar om biokemi och hur produktionen flyter genom ”fabriken”. Den innehåller ganska många olika substanser, beklagar men de är med för att visa på komplexiteten, bilden ger en fin inblick i hur ”fabriken” fungerar.
Du kan se att det startar med kolesterol (lastbil), progesteron finner du i den beige Progestagen rutan och kortisol över i det rosa området. Längre ned i det blågrå området finner du testosteron och ute i det gröna området är de 3 östrogenerna.
Den biokemiska “fabriken”
För att pröva förstå det här tänker jag på det, som jag redan nämnt, som en "fabrik". ”Fabriken” får ingående råmaterial, i form av kolesterol. En produkt i sig och den minsta komponenten i den här produktions kedjan. (Kolesterol producerar vi efter behov, det är alltså INTE nödvändigt att äta sig till det. I det här tillfället är egenproduktion bättre än import, för stora lager skapar problem i ”fabriken”. Men det är en annan historia.)
När kolesterol går in i ”fabriken” förädlas det och råvaran blir till nya produkter. Dessa produkter kan i sin tur kan antingen gå ut i kroppen där det blir använt av cellerna ELLER gå vidare (som ofta är tillfället) i produktions kedjan som råvara för att producera ytterligare en produkt.
Precis som i vanliga fabriker kan en råvara också här användas för att producera olika produkter. Som sagt prioriterar kroppen produktionen utifrån strikta regler. Om du kikar på bilden kan du se två olika produktionslinjer, i kroppens "fabrik" är den rosa produktionslinjen prioriterad. Den levererar slutprodukten kortisol som vi behöver om vi skall överleva när den sabeltandade tigern anfaller.
Den gröna produktionslinjen som levererar välbefinnande och reproduktion, alltså överlevnad på lång sikt. Befinner vår kropp sig i stressat tillstånd går den rosa pilen alltid före den gröna.
Säkerhet på kort sikt prioriteras över säkerhet på lång sikt.
Det är först när det kommer ro på som ”fabriken” har lov att börja producera sina eftertraktade produkter testosteron och östrogen igen. Det är den här politiken, att prioritera, som får det att gå galet när vi stressar för mycket eller befinner oss i ett tillstånd av kronisk stress. Den gröna linjen får då aldrig lov att komma igång ordentligt och det är brist på varor på alla hyllor i den gråblå och gröna sektionen.
I den här ”fabriken” går produktionslinjen bara i den ena riktningen. En produkt kan användas som råvara till att producera en annan, men den kan aldrig nedmontera en produkt så den kan användas tidigare i produktionslinjen. Alltså, testosteron kan ALDRIG omarbetas till progesteron och östradiol kan ALDRIG bli till testosteron.
”Fabriken” prioriterar hårt, och har vi inte tillräcklig produktion för att mata de prioriterade produktionslinjerna blir det inte produkter över för kroppen att använda. När kroppen inte får ta del av produkterna uppstår en brist i kroppen, en brist resulterar oftast i att vi får symptom.
Som du kanske räknat ut är en vanlig anledning att det saknas produkter just stress. ”Fabriken” har prioriterat produktionen av kortisol och allt progesteron går åt till det, vi får brist på progesteron och därmed haltar produktionen av testosteron och östrogen. Det fungerar fint vid korta perioder av stress. Vi är skapade för att tigern anfaller och sen går den vidare och allt är lugnt igen. Men vi är inte gjorda för långvarig (permanent) stress, så börjar det på allvar fattas produkter nere i det gråblå och gröna området. Plötsligt är det flaskhalsar i produktionen och brist på progesteron, testosteron, östrogen eller på alla tre. Symptomen visar sig omedelbart.
En annan anledning till brist på produkter med symptom som följd är politiken att när vårt ägg lager tagit slut stoppar viss produktion. Då behöver vi inte längre använda energi på den processen och vi kan bygga om. Tittar vi historiskt var det säkert helt fint, vi hade ändå bara 2-3 år kvar att leva. Idag är situationen en annan och vi har fortfarande 30 år kvar, eller mer. Men allt det här har jag varit inne på tidigare.
Känner en kvinna att bristsymptomen blir oacceptabla på kort eller på lång sikt är det här hormonbehandling kommer in i bilden. Vi kan tillsätta de produkter som fattas för att hjälpa ”fabriken” med flaskhalsar i produktionen. Eller om vi inte längre producerar produkter för att vi stoppat produktionen, så kan vi pytsa på. Vi kan leverera produkter till ”fabriken” i form av hormon tillskott. Gör vi det så undgår vi ofta symptom vi får till följd av att det saknas produkter. Med behandling mottar vi progesteron, testosteron och östrogen i olika former. Det vanligaste idag är bioidentisk (naturlig) form av hormoner, de är oftast lättast att använda eftersom att de kan ingå direkt i produktionen.
Syntetiska hormoner liknar de råvaror vi använder i produktionskedjan men de är aldrig 100% identiska. Passar det för dåligt kan en leverans bli kasserad (dvs. vi får ingen effekt av tillskottet) eller så går den syntetiska leveransen in i produktionen men produkterna som produceras är en aning defekta.
Kasserade leveranser eller defekta produkter kan vi märka. Som att symptomen kvarstår, som biverkningar eller i värsta fall som följdsjukdom.
För den intresserade som vill kika närmare på molekylerna igen . . .
Här på rad, östrogen, progesteron och testosteron
“Molekylerna är verkligen otrolikt lika varandra”
Andra vanliga hormoner och signalsubstanser
Vår interna “kemifabrik” är egentligen långt större än min lilla bild. Med omkring 50 hormoner och 100 signalsubstanser i produktion är det en jätteoperation!
Jag går vidare med att kika på ytterligare några substanser som är vanligt förekommande i hjärnan. De är bra att känna till och några blir också påverkade av ändringar i nivåerna av östrogen, progesteron och testosteron. Som vi just kommit fram till är ”biokemifabriken” komplex och det finns många beroendeförhållanden i produktionslinjerna.
Serotonin - Humör och harmoni
Serotonin är en viktig signalsubstans i hjärnan som bidrar till att vi känner oss lugna, harmoniska och tillfreds, nöjda och glada helt enkelt. Utanför hjärnan fungerar serotonin dessutom som ett hormon, särskilt i mag-tarmkanalen, där det bidrar till reglering av tarmrörelser.
Låga nivåer av serotonin kan leda till oro, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter, något som är relativt vanligt i perimenopaus och menopaus. Det är då östrogen nivåerna börjar sjunka i kroppen och eftersom östrogen är avgörande för att både stimulera produktionen av serotonin och bidra till att serotonin verkar längre och mer effektivt i hjärnan kan det få stora effekter. Aktiviteten i serotoninsystemet minskar, vilket ökar risken för sämre psykiskt välbefinnande och depression. Utöver att det kan orsaka depression kan det visa sig som oro, nedstämdhet, ångest och sömnproblem.
Man kan stimulera serotoninsignalerna med fysisk aktivitet. Solljus, särskilt exponering på morgonen, bidrar till ökad serotoninfunktion och viss kost kan också hjälpa framför allt på milda symptom (mer om Kost senare).
Östrogenbehandling kan vara ett alternativ för att förbättra serotoninsystemets funktion.
Dopamin - Motivation och belöning
Dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan som spelar en central roll för motivation och hjärnans belöningssystem. Nivåerna av dopamin påverkas starkt av östrogen, och en minskning av östrogen under perimenopaus och menopaus leder ofta till minskade nivåer av dopamin, serotonin och noradrenalin. Detta kan bidra till symptom som nedstämdhet, minskad motivation och försämrad kognitiv förmåga.
Utöver sin funktion i centrala nervsystemet verkar dopamin även som ett hormon i kroppen, vilket innebär att dess påverkan är bred och komplex. Ute i kroppen bidrager den till blodkärlens funktion, njurarnas reglering av salt och vatten samt vissa aspekter av ämnesomsättningen och immunaktivitet.
Flera livsstilsfaktorer kan stimulera produktionen och frisättningen av dopamin, exempelvis regelbunden fysisk aktivitet, exponering för solljus samt att lyssna på musik. Tvärtom kan långvarig sömnbrist ha en negativ effekt och sänka dopaminnivåerna. Tekniker som meditation och mindfulness har visat sig kunna stödja en hälsosam reglering av dopamin.
Den komplexa interaktionen mellan oxidativ stress, hormonella förändringar och signalsubstanser som dopamin är en viktig orsak till att kvinnor ofta upplever humörsvängningar och kognitiva förändringar under perimenopaus/menopaus.
Endorfiner - ”Må bra” och lindra smärta
Endorfiner en samling signalsubstanser som också klassas som hormon när det rör sig ut i kroppen.
Endorfiner är vårt ”må bra” hormon som ger oss en känsla av välbefinnande, det motverkar dessutom effekterna av det adrenalin vi producerar när vi stressar. Något som endorfinet också gör är att det verkar smärtlindrande.
Det är bevisat att när vi går in i perimenopaus och därefter menopaus minskar kvinnors nivåer av endorfin i kroppen. Det som däremot är rätt oklart är varför det sker, det finns teorier men jag kan inte hitta några direkta belägg. Kanske är det något forskarna kommer fram till framöver🤞.
När vi tappar endorfin blir vi därför mindre motståndskraftiga i förhållande till stress. Vårt humör och vår energi nivå blir också sämre, vi får också mera ont.
Som tur är finns det något vi kan göra för att frigöra endorfiner, det är att motionera. Fysisk aktivitet särskilt konditionsträning, är starkt kopplat till ökad frisättning av endorfiner. Sexuell aktivitet är också kopplat till frisättning av endorfiner. Annat man kan göra är meditation och mindfulness, aktiverar smärtreglerande system och därigenom endorfin. Skratt och musik är också positivt i detta sammanhang. Att umgås stimulerar oxytocin och därmed indirekt endorfin. Så här är det mycket man kan göra för att förbättra situationen 😊..
Oxytocin - Trygghet, samhörighet och närhet
Oxytocin är framför allt ett hormon men det fungerar också som en signalsubstans i hjärnan.
Nedgången i oxytocin kan bidra till humörsvängningar och depression, eftersom oxytocin kan fungera som en naturlig modulator av humöret. Det här låter kanske konstigt men nedgång i oxytocin påverkar också vår sexlust och kan ge försämrad sexuell funktion, inklusive vaginal torrhet och svårigheter att uppnå orgasm, det kommer sig av att oxytocin spelar en roll i sexuell upphetsning och vaginal blodtillförsel.
Normalt stimulerar östrogen och progesteron frisättningen av oxytocin i hjärnan. När nivåerna av östrogen och progesteron sjunker får vi svårare att producera oxytocin. Det kan i sin tur bidra till ökad stress, sämre humör, mindre intresse för sociala relationer, sammantaget ett minskat välbefinnande.
Kom ihåg att oxytocin ibland omtalas som vårt ”kärlekshormon”, något så enkelt som en kram hjälper oss frigöra mer av det. Så positiv fysisk beröring, intimitet och sexuell aktivitet (även om låg oxytocin kan skapa ett ”Moment 22” här) kan hjälpa. Också här kan det hjälpa med meditation, mindfulness och aktiviteter som främjar lugn när det kan gynna frisättningen av oxytocin.
Adrenalin – Kamp och flykt
Noradrenalin – Blodtryck och fokus
Adrenalin är ett hormon, noradrenalin fungerar både som hormon och signalsubstans. När vi bl.a. stressar kommer det gång i adrenalinet.
Brist på adrenalin kan göra att kroppen har svårt att snabbt reagera på stress, vilket kan leda till trötthet och svag stressrespons. För mycket adrenalin kan ge hjärtklappning, högt blodtryck, ångest och oro. Noradrenalinbrist kan bidra till lågt blodtryck, trötthet och koncentrationssvårigheter, medan ett överskott kan orsaka ökad vakenhet, ångest, högt blodtryck och överstimulering. När vi går in i perimenopaus och menopaus går vårt adrenalin oftast upp medan vårt noradrenalin går ned (eller fluktuerar). Kopplar vi det här till våra östrogen och progesteronnivåer som under perimenopaus fluktuerar och omkring menopaus minskar kraftigt.
Östrogen och progesteron påverkar både produktionen och effekten av adrenalin och noradrenalin i kroppen, särskilt nervsystemet och blodkärlen.
Reflekterar men över det här är det lätt att se varför vi får symptom som hjärtklappning, svettningar, oro och humörsvängningar, om vart annat. För att kontrollera nivåerna är det bra att minska stress, även om det kan vara svårt. Det är också bra med regelbunden fysisk aktivitet. God sömn och kost spelar också en roll.
Melatonin - För en god sömn
Melatonin är ännu ett viktigt hormon. Det kallas ofta "sömn- eller natthormon" eftersom det är viktigt för att reglera kroppens dygnsrytm och sömnmönster. Melatonin utsöndras i större mängder när det är mörkt, vilket bidrar till att göra oss sömniga, och minskar när det blir ljust.
En brist på melatonin kan göra att du får svårt att sova, ge störd dygnsrytm och göra dig trött. Dålig balans i melatoninproduktionen kan även påverka andra hormoner och få dig att känna dig allmänt risig.
Melatoninproduktionen minskar generellt med åldern, men minskningen accelererar under perimenopausen. En anledning till den hastiga nedgången kan vara nedgången i progesteron vilket tros stimulera melatoninproduktion.
Under perimenopaus sker det också något med den normala dygnsrytmen, där melatoninet borde vara i topp om natten förskjuts toppen istället till morgontimmarna istället, det gör att man inte längre sover som man brukade.
För att förbättra melatoninnivåerna och sömnkvaliteten rekommenderas att undvika starkt ljus och särskilt blått ljus från skärmar på kvällen eftersom det hämmar melatoninproduktionen. Det är bra att fasthålla en regelbunden dygnsrytm och god sömnhygien. Det är också bra att vara fysiskt aktiv och att försöka reducera stress
GABA – Bromsen som motverkar överstimulering
GABA, eller gamma-aminosmörsyra som det egentligen heter, är en viktig hämmande signalsubstans i hjärnan. Till skillnad från många andra signalsubstanser och hormoner som brukar öka nervaktiviteten, fungerar GABA som en broms som dämpar och balanserar hjärnans aktivitet.
När hjärnan är överstimulerad hjälper GABA till att minska nervcellernas aktivitet och återställa homeostas, alltså en jämn och balanserad kemisk miljö i hjärnan.
Under perimenopaus och menopaus, när nivåerna av östrogen och progesteron sjunker i hjärnan, påverkas GABA-systemet på flera viktiga sätt:
1. Nivån av GABA i hjärnan går ned
2. När progesteronet sjunker förlorar vi också Allopregnanolon (ALLO, en nedbrytningsprodukt av progesteron). ALLO fungerar som en
potent förstärkare den effekt GABA har på sina receptorer (GABA_A-receptorerna).
3. Receptorerna som normalt svarar på ALLO blir dessutom mindre känsliga eller fungerar helt enkelt sämre, leder det till en nedsatt
bromsverkan i nervsystemet.
Där ett väl fungerande GABA-system bidrar till lugn, god sömn och bra stresshantering. Blir effekten av det trippelstörda GABA-systemet en helt annan, det ger ökad oro, ångest, sömnproblem och minskad stresstålighet.
Vill man försöka rätta upp på balansen kan regelbunden motion stimulera hjärnans neurotransmittorer inklusive GABA. Meditation och mindfulness hjälper för balansera nervsystemet, det stödjer GABA-funktionen.
Om du kommer ihåg från sektionen Tre hormoner i huvudrollen men som du också kan se på bilden vid Melatonin faller faktiskt progesteronet som något av det första när man går in i perimenopausen. Kanske ligger en del av förklaringen på varför man känner sig så risig där i början av perimenopausen i GABA och ALLO... 🤔
Leptin och Ghrelin – styr hunger och mättnad
Leptin och ghrelin är ytterligare två hormoner, som kanske inte helt passar i sammanhanget, men som är lite i ropet just nu (när det talas om olika preparat för viktreduktion) så de kommer också med 😊
Leptin och ghrelin hjälper oss att känna när vi är mätta respektive hungriga.
Leptin produceras av kroppens fettceller och talar om för hjärnan att vi är mätta. När leptinnivåerna är låga får vi ingen mättnadskänsla. I perimenopaus/menopaus kan leptinnivåerna sjunka, men varför verkar forskarna inte ha kommit fram till än. En teori är att det beror på att hormoner som FSH (follikelstimulerande hormon) och östrogen också minskar.
Ghrelin produceras främst i magen och gör att vi känner hunger. Nivåerna blir högre när magen är tom och sjunker efter att vi ätit. Under perimenopaus kan lågt eller svängande östrogen tillsammans med lågt testosteron och dålig sömn göra att ghrelin ökar, vilket gör att vi känner oss hungrigare än vi brukade bli. Efter menopaus brukar ghrelin nivåerna stabiliseras igen.
🍴 Leptin gör att vi känner oss mätta, ghrelin gör oss hungriga. Under perimenopaus/menopaus förändras dessa hormoner, vilket kan påverka aptiten och vikten.
Hur kan man själv balansera dessa hormoner och signalsubstanser?
Den komplexa samspelet mellan hormoner och signalsubstanser i hjärnan förklarar varför många kvinnor får känslomässiga reaktioner och psykologiska besvär i samband med perimenopaus/menopaus.
När man läser om var och en av substanserna börjar man se att det finns en röd tråd. För att främja balans och harmoni i nervsystemets hormoner och signalsubstanser under perimenopaus och menopaus är nyckeln att minska stress och stimulera kroppens egen produktion och reglering av hormon- och signalsubstanser. Helt klart, lättare sagt en gjort 😏
Nu vet vi ju att kroppen gillar det läkarna kallar homeostas, dvs. inre balans eller jämvikt. Allt med måtta helt enkelt, så det kan ju vara en idé att försöka sig på något. 💪 Även om det till en början känns svårt eller till och med hopplöst.
Vänder man perspektivet och kikar på vilken effekt olika tilltag kan ha, ser förslag på vad du kan prova ut så här...
Stressreducering genom meditation, mindfulness och avslappning kan du sänka kortisol och stödja GABA och dopamin
Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt konditionsträning, som ökar frisättningen av dopamin, endorfiner, serotonin och oxytocin
Sömn och dygnsrytm. Att ha regelbundna sovrutiner, undvika starkt och blått ljus på kvällen för att bevara melatoninproduktionen
Sociala relationer och positiv beröring, som frigör oxytocin och bidrar till endorfinfrisättning och ökad känsla av trygghet.
Solljus och kost: Morgonljus stimulerar serotonin och dopamineffekt. Man kan också kika på vilka näringsämnen som stödjer signalsubstanserna, dvs. tillföra de byggstenar som behövs i produktionen, vilket kan mildra symtomen
Behandling med hormon eller andra tillskott kan i vissa fall övervägas för att stödja signalsubstansernas funktion, alltid i samråd med läkare.
Som tur är fungerar tilltag ofta på flera substanser. Lyckas man dessutom skapa en rutin, exempelvis att starta varje morgon med en rask promenad omkring samma tid, så har man fatt i flera tilltag på en gång.
Genom att kombinera dessa livsstilsåtgärder kan du påverka signalsubstansernas nivåer och effekter positivt – vilket kan minska symtom som oro, sömnsvårigheter, humörsvängningar och trötthet, och öka välmående och livskvalitet i perimenopausen och menopaus. 👍
För den intresserade så kommer här en bild som ger en idé om hur komplext det hela är (kom ihåg vi har ca 50 hormoner och 100 signalsubstanser så det här är bara ett litet utsnitt) . . .
v.7