Östrogen, progesteron och testosteron, tre små ord, men tre stora spelare i våra kroppar.

För mig blev det tydligt hur livet förändrades när de började svaja, först testosteronet som tynade bort, sedan progesteronet som dök, och till sist östrogenet som kraschade. Plötsligt var allt som en berg- och dalbana i otakt, utan att jag hade bett om att få åka med. Dessa tre hormoner är verkligen dem som har huvudrollen, och deras balans (eller obalans) påverkar allt.

När jag först hörde ordet menopaus tänkte jag att det var en ny livsfas, men egentligen är det bara ett datum. Det är dagen när det gått ett år sedan din sista menstruation. ✨

För mig var det en ögonöppnare att förstå skillnaden mellan perimenopaus (kampen fram till sista mensen), menopaus (själva datumet) och postmenopaus (den nya fasen som varar resten av livet). Det här perspektivet gjorde det så mycket lättare att se sammanhanget och förstå vad min kropp gick igenom.

När jag själv började läsa på om hormonbehandling blev jag förvånad över hur mycket rädslor och rena myter som florerar. ”Det är farligt”, ”det är inte naturligt”, ”det är bara att härda ut”, men inget av det stämmer när man tittar närmare på forskningen och ser på hur vi lever idag.

Vi lever längre, vi föder färre barn och vi spenderar upp till 30 år i postmenopaus. För mig är det tydligt, hormonbehandling handlar inte om att stoppa åldrande, utan om att åldras väl och ge kroppen de resurser den behöver.

Det jag själv märkte först var inte värmevallningar, utan en trötthet utan like, låg energi, sömnproblem och hjärtklappning.

Många tror att vallningar alltid är det första tecknet, men det gäller bara ett fåtal av oss. För mig, och många andra, kommer de mentala och difusa symtomen kom först. Därför är det så viktigt att känna sig själv, läsa på och söka hjälp i tid och inte avfärda allt som stress eller depression.

Det korta svaret på frågan ”När börjar perimenopausen?” är: Tidigare än du tror!

För mig blev det tydligt först långt senare, när jag såg tillbaka och insåg att trötthet, oro och hjärtklappning faktiskt var de första tecknen. Problemet är att symptomen ofta avfärdas som stress eller depression och ett blodprov kan inte ge något enkelt svar. Därför tror jag det viktigaste är att vi själva känner igen mönstren, läser på och tar våra tidiga symptom på allvar.

När jag började skriva kände jag att orden ”klimakterie” och ”övergångsålder” inte passade mig. De kändes tunga och fulla av stigma. Det handlar om en resa, en resa som alla kvinnor gör förr eller senare.

På sidan vill jag dela kunskap, erfarenheter och perspektiv. Inte för att skrämma, utan för att förbereda.

För mig är det enkelt: kunskap är kraft, och ju mer vi förstår desto bättre kan vi ta hand om oss själva mitt i livet.

Jag är ingen läkare – bara en helt vanlig kvinna som blivit arg nog för att börja gräva i allt detta själv.

Det jag delar här är den sammanställning jag själv önskar att jag fått i handen när jag fyllde 40. För mig handlar det om rättvisa i sjukvården, om arbetslivets villkor för kvinnor mitt i livet och om hur mycket utbildning och socioekonomi kan påverka vilken hjälp vi får.

Poängen är enkel: Ta hand om din hälsa, läs, lär och våga ställa frågor.

Det här är din resa!

Idén till Feminin Livskraft föddes ur kaoset jag själv upplevde. Fullständigt utmattad, med hjärndimma, glömska och ångest i vardagen fick jag bara motstridiga besked från vården, vänner och nätet.

Till slut insåg jag: Jag måste själv förstå vad perimenopaus verkligen innebär. Kunskapen förändrade allt för mig och nu vill jag dela den, så andra slipper samma osäkerhet och obehagliga överraskningar.