Den nyare forskningen om vad som händer i kvinnors hjärnor är verkligen spännande. Den förklarar så mycket av det jag tror många av oss känt på oss och anat, men som ingen tidigare direkt förklarat. Dr Lisa Mosconi och hennes team har kikat på kvinnors hjärnor och hur de ”städar upp” och bygger om sig för att göra klart för nästa livsfas, tittar man på skanningar av hjärnor de gjort ser man hur otroligt mycket som byggts om.

En ansträngande process och man kan bara fantisera om hur mycket energi som används på detta. Det är kanske inte så konstigt att trötthet och för hjärndimma, något som är relativt vanligt och som kommer tidigt i processen. Sämre sömn verkar också vara vanligt i hela perioden.

En kvinnas hjärna skannad, för och efter menopaus. Det är lätt att se en jätteskillnad! — En kvinnas hjärna skannad, för och efter menopaus. Det är lätt att se en jätteskillnad
Kika på bilden och läs mer om forskningen på https://www.lisamosconi.com/project

Om jag tänker tillbaka på hur det startade blir mönstret rätt tydligt om jag kopplar det till min kaffe konsumtion. En dag blev kopparna bara större och större, fler och fler, på jobbet blev turen till kaffemaskinen väl upptrampad. Jag behövde all hjälp jag kunde få för att hålla knoppen igång.

När jag läser om vad Lisa har kommit fram till känns det som det verkligen kommer med en bra förklaring på varför man gäspar hela tiden och tycker att hjärnan blivit fylld med ”slime”.

Med allt arbete som pågår i hjärnan, inte konstigt att man blir trött och seg. 🥱😴

Enligt Lisas forskning ”städar” en kvinna upp i hjärnan 3 gånger i livet. Först i puberteten, därefter vid graviditet och en sista gång mitt i livet när hon gör sig klar för menopaus. Hennes bilder1 är fascinerande och man kan förstå att det är krävande med en så omfattande ”renovering” av hjärnan.

Kanske borde vi börja skylta? 🤔

”Varning! Byggplats, renovering pågår”

Teckning som visar reaktionerna på "hjärnrenoveringen" som, tonåring, ny mamma och mitt i livet.

Toleransen vår omgivningen ger oss när vi använder energin till en så omfattande renovering som denna är inte alltid självklar.

Att en tonåring som alltid är trött, emo, bråkar och smäller i dörrar känns normalt, det har vi överseende med.

Det samma gäller kvinnan som just fått en baby, hon är trött och kämpar lite med allt möjligt, hon får sympati och förståelse.

När du däremot är 45 och glömmer namn på kollegor, har svårt att hitta orden när du skall hålla en presentation eller bara vill skrika när du tvingas använda energi på ännu ett helt onödigt möte som kunde klarats med en e-mejl, är det något helt annat. Lägger man därtill företagens krav på prestation, KPIer (Key Performance Indicators, ett vanligt sätt att mäta resultat i verksamheter) och krav på högt tempo så är det noll tolerans. Kvinnor skall bara bita ihop och köra på. Samtidigt som pressen ökar, blir du mer och mer säker på att något är seriöst fel på dig. Du funkar helt enkelt inte längre som du brukade.

Får du ingen hjälp eller att du själv lyckas lista ut vad som är fel, kan situationen bli desperat. Siffror från England visar att det är vanligt att kvinnor gör något drastiskt omkring de här åren, mer om det när vi kommer till avsnittet omkring arbete.

Lisa skriver att ”städningen” upplevs värre för var gång det sker så hade du det kämpigt med pubertet, blev det värre med graviditet, så kan du räkna med en ännu häftigare omgång i perimenopaus och menopaus.

Om man tittar på den här bilden som visar vilka delar av hjärnan som använder könshormoner till signalering behöver man inte vara Neurolog för att bilda sig en uppfattning om vilka effekter en brist får på en kvinnans hjärna.

Östradiol är markerad med röda prickar och testosteron med gula.

En kvinnas hjärna med delar påverkade av menopaus markerade, bilden visar också frekvensen av östrogen och testosteron i hjärnan/delarna. Bilden kommer från Dr. Louise Newsons "Menopause Masterclass" utbildningsvideo vilken jag varmt kan rekommendera.

Presentation av hjärnans delar

Frontalloben (främre delen av hjärnan) hjälper oss med överordnade funktioner som planering och tänkande. Den har hjälper oss med kontroll över viljestyrda rörelser, använda och förstå språk, fatta beslut, bedöma situationer och tänka abstrakt. Det är också tack vare frontalloben som vi kan hålla ordning på oss själva, planera vår vardag, och se till att vi gör det vi tänkt oss. Det är viktigt för att vi ska kunna fungera bra på ett socialt anpassat sätt tillsammans med andra människor.

Talamus fungerar ungefär som en kopplingscentral mitt i hjärnan. Den tar emot signaler om vad vi ser, hör, luktar, smakar och känner, och skickar vidare informationen till rätt ställe i hjärnan så vi kan förstå den. Talamus hjälper även till så vi kan röra oss på ett smidigt och koordinerat sätt.

Hypotalamus är en liten, men viktig del av hjärnan som ser till att kroppens inre miljö fungerar som den ska. Den håller ordning på saker som blodtryck, temperatur, hur vi förbränner mat och hur vi sover. Hypotalamus hjälper oss också att anpassa kroppen i förhållande till yttre omständigheter, om det till exempel blir varmt, kallt eller om vi blir stressade.

Amygdala brukar kallas ”hjärnans känslocentrum”. Den är helt avgörande för att vi skall kunna hantera känslor, som rädsla, ilska eller glädje. Amygdala kopplas också till inlärning och minnen, eftersom att känslor ofta gör att vi kommer ihåg dem extra bra.

Hippocampus är den del av hjärnan som hjälper oss att minnas saker. Den ser till att vi kan komma ihåg sådant vi just lärt oss och flytta det till vårt långtidsminne. Hippocampus är också bra att ha när vi ska hitta vägen i nya miljöer eller platser vi aldrig varit på förut. Den tar emot information från våra olika sinnen, till exempel lukt, och hjälper till att skicka det vidare till andra delar av hjärnan.

Lillhjärnan (cerebellum) ansvarar för att vi kan röra oss mjukt och balanserat (som en ballerina 😉). Den hjälper oss att samordna våra muskelrörelser, så att vi kan stå, gå stadigt och göra saker utan att det blir klumpigt. Lillhjärnan gör det också möjligt för oss att snabbt anpassa våra rörelser om något händer runt omkring oss.

Det är dags för ett tankeexperiment. För att du skall kunna fortsätta detta experiment kommer här en kort introduktion till hjärnans olika delar och deras respektive primära funktion.

Titta på bilden av hjärnan.
Läs om hjärnans olika delar och vilka viktiga funktioner varje del har.
Kom ihåg att hormonbrist resulterar i kommunikationsproblem för delen.

Låt tanken löpa, experimentera, vilka konsekvenser tror du hormonbrist kan få? Hur tänker du att det kan påverka din vardag?

Som du kanske kommer ihåg från tidigare trivs och fungerar vår hjärna, precis som resten av kroppen, bäst i det läkarna kallar ”Homeostas”, dvs. i en stabil inre miljö som inte påverkas av yttre ändringar.

Du har kanske provat rubba den här inre balansen någon gång? Har du druckit lite för många glas vin en kväll? Så har du rubbat homeostasen (genom att störa vätskebalansen i hjärnan) och du vet precis vad det får för omedelbara konsekvenser, dålig koordination, problem med minnet och dålig sömn, något som känns igen? 😉

Avsluta tankeexperimentet, tänk nu vad ett par år på den hormonella berg och dalbanan kan ställa till med. Den går inte över på några timmar, som konsekvenserna av en lite för blöt utekväll… 🤯🍷☕”AJ!”

Jag fortsätter med att titta på ett antal hjärnrelaterade tillstånd och sjukdomar som kan uppstå till följd av hormonbrist.

Jag skrapar bara lite på ytan och kikar på några sjukdomar eller tillstånd som kan uppstå eller förvärras hormonnivåerna i hjärnan går ned. En del forskning har gjorts, men när det gäller hormonell påverkan och psykisk hälsa är det ett relativt nytt forskningsområde.
Det kommer förhoppningsvis fler som kikar på det här, för forskning behövs.

Det är säkert många med mig som har känt att de reagerat konstigt på olika typer av prevention genom åren. Någon gång symptom, många gånger bara en känsla som inte kan förklaras. Men det vara som sagt en annan historia.😉

Men låt oss se på vad som kan hända när nivåerna av hormoner faller i hjärna i förbindelse med perimenopaus och menopaus.