Neurologisk sjukdom och Parkinson
När östrogennivåerna sjunker i samband med perimenopaus och menopaus påverkas din hjärnans funktion och signalerna i ditt nervsystem. Östrogen fungerar nämligen som en viktig budbärare (signalsubstans) i nervsystemet. När östrogen nivåerna minskar försvagas både nervcellernas funktion och hjärnans skydd mot skadliga processer, vilket kan påverka såväl motorik som känslomässig balans.
Forskning visar att östrogenreceptorer i ryggmärgen och hjärnan påverkar smärtupplevelse och känslighet för stress. Kvinnor blir därför ofta mer känsliga för smärta och negativa känslor när östrogennivåerna sjunker. Signalsubstanser som CGRP (Calcitonin Gene-Related Peptide), vilka delvis regleras av östrogen, kan också förändras och förklara varför migrän och andra symptom kan debutera eller förvärras under perimenopaus och efter menopaus.
Parkinsons sjukdom omkring menopaus
Neurologiska diagnoser som Parkinson inte bara tenderar att debutera omkring menopaus, utan också kan påverkas i sin symptomatologi av hormonförändringar.
Parkinson är en neurologisk sjukdom där nervceller i hjärnan gradvis förloras, särskilt de som producerar dopamin. Kvinnor insjuknar senare än män, men omkring menopaus tappar vi östrogenets skyddande effekter.
Vetenskapliga studier har visat att en senare menopaus är kopplad till minskad risk för Parkinsons, vilket tyder på att en längre period med höga östrogennivåer ger skydd. Efter menopaus ser man en ökning av sjukdomen.
Forskning visar att kvinnor med Parkinsons sjukdom ofta upplever en försämring av både motoriska och non-motoriska symptom i samband med perimenopaus och efter menopaus. De vanligaste försämringarna gäller trötthet, urinvägsproblem, nedstämdhet och sömnsvårigheter, vilka är vanligt förekommande non-motoriska symtom vid Parkinsons och kan förvärras när de skyddande effekterna av östrogen minskar. Dessa plågsamma symtom påverkar livskvaliteten och kräver särskild uppmärksamhet i vården.
Hormonbehandling kan mildra vissa symptom, men effekten på själva sjukdomsutvecklingen är ännu inte fullt klarlagd. Igen så vore det fantastiskt om vi kunde få se mera forskning. 👍
Relevanta hormoner: Östrogen men också dopamin, kortisol, tillväxthormon (GH) och IGF-1 och thyroideahormoner (T3 och T4)
Utveckling: Det är väldigt svårt att hitta några tal på hur den här typen av sjukdom utvecklas i samhället.
Det finns lite siffror omkring Parkinsons sjukdom drabbar cirka 20 000 personer i Sverige och omkring 2 000 nya fall diagnostiseras årligen. Förekomsten förväntas öka, främst på grund av en åldrande befolkning. Idag drabbas cirka 2 av 1000 kvinnor, och om tio år kan siffran stiga till 2,4–2,6 per 1000 kvinnor.
Andra riskfaktorer:
Högt blodtryck, diabetes, fetma och rökning ökar risken för kärlskada även i hjärnan.
Fysisk inaktivitet, stress och låg utbildningsnivå kan påverka nervsystemets hälsa negativt.
Genetiska faktorer, bland annat vissa genvarianter, kan öka risken för Parkinsons.
Tidiga tecken på hjärnpåverkan är bland annat koncentrationssvårigheter, försämrat minne, depression och sömnproblem under och efter menopaus.
För den intresserade…🤓
Till skadliga processer i hjärnan räknas inflammation, celldöd och stress från fria radikaler som skadar nervceller och försämrar hjärnans funktion. Dessa processer kan leda till problem med minne, rörelse och känslor.
Östrogen minskar skadliga processer i hjärnan genom flera viktiga mekanismer:
Det dämpar inflammation genom att påverka hjärnans immunceller (microglia), vilket minskar produktionen av inflammatoriska ämnen.
Det skyddar nervceller från celldöd (apoptos) genom att reglera proteiner som styr cellöverlevnad.
Östrogen sänker nivåerna av fria radikaler och kväveoxid som orsakar oxidativ stress, vilket skyddar nervceller från skador.
Det stimulerar stödjeceller (astrocyter) att hjälpa nervceller att lagra energi och producera skyddande faktorer.
Sammantaget bidrar östrogen till att minska inflammation, skydda celler och bekämpa skadliga ämnen i hjärnan, vilket tryggar hjärnans funktion.
Smärtupplevelse och känslighet för stress. Östrogen binder till receptorer, ERα (östrogenreceptor alfa) och ERβ (östrogenreceptor beta), i ryggmärgen och hjärnan och ökar kroppens produktion av smärtlindrande ämnen så kallade enkefaliner. Det gör att smärtsignalerna dämpas och upplevs som svagare. Östrogen påverkar också hjärnans stresscentrum och reglerar nervcellernas aktivitet, vilket påverkar känsligheten för stress. Den här mekanismen förklarar varför smärt- och stresskänslighet ofta ändras när östrogennivåerna varierar, till exempel vid perimenopaus.
CGRP (Calcitonin Gene-Related Peptide) är en neuropeptid (ett litet protein) som frisätts från sensoriska nervceller. CGRP är en kraftfull vasodilator, vilket betyder att den vidgar blodkärl. Den är involverad i smärtbanor och spelar en viktig roll vid migrän eftersom den kan orsaka inflammation i hjärnhinnorna och bidra till migränsmärta.
Sidlänk: Neurologisk sjukdom och Parkinson