Andra vanliga hormoner och signalsubstanser
Vår interna “kemifabrik” är egentligen långt större än min lilla bild. Med omkring 50 hormoner och 100 signalsubstanser i produktion är det en jätteoperation!
Jag går vidare med att kika på ytterligare några substanser som är vanligt förekommande i hjärnan. De är bra att känna till och några blir också påverkade av ändringar i nivåerna av östrogen, progesteron och testosteron. Som vi just kommit fram till är ”biokemifabriken” komplex och det finns många beroendeförhållanden i produktionslinjerna.
Serotonin - Humör och harmoni
Serotonin är en viktig signalsubstans i hjärnan som bidrar till att vi känner oss lugna, harmoniska och tillfreds, nöjda och glada helt enkelt. Utanför hjärnan fungerar serotonin dessutom som ett hormon, särskilt i mag-tarmkanalen, där det bidrar till reglering av tarmrörelser.
Låga nivåer av serotonin kan leda till oro, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter, något som är relativt vanligt i perimenopaus och menopaus. Det är då östrogen nivåerna börjar sjunka i kroppen och eftersom östrogen är avgörande för att både stimulera produktionen av serotonin och bidra till att serotonin verkar längre och mer effektivt i hjärnan kan det få stora effekter. Aktiviteten i serotoninsystemet minskar, vilket ökar risken för sämre psykiskt välbefinnande och depression. Utöver att det kan orsaka depression kan det visa sig som oro, nedstämdhet, ångest och sömnproblem.
Man kan stimulera serotoninsignalerna med fysisk aktivitet. Solljus, särskilt exponering på morgonen, bidrar till ökad serotoninfunktion och viss kost kan också hjälpa framför allt på milda symptom (mer om Kost senare).
Östrogenbehandling kan vara ett alternativ för att förbättra serotoninsystemets funktion.
Dopamin - Motivation och belöning
Dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan som spelar en central roll för motivation och hjärnans belöningssystem. Nivåerna av dopamin påverkas starkt av östrogen, och en minskning av östrogen under perimenopaus och menopaus leder ofta till minskade nivåer av dopamin, serotonin och noradrenalin. Detta kan bidra till symptom som nedstämdhet, minskad motivation och försämrad kognitiv förmåga.
Utöver sin funktion i centrala nervsystemet verkar dopamin även som ett hormon i kroppen, vilket innebär att dess påverkan är bred och komplex. Ute i kroppen bidrager den till blodkärlens funktion, njurarnas reglering av salt och vatten samt vissa aspekter av ämnesomsättningen och immunaktivitet.
Flera livsstilsfaktorer kan stimulera produktionen och frisättningen av dopamin, exempelvis regelbunden fysisk aktivitet, exponering för solljus samt att lyssna på musik. Tvärtom kan långvarig sömnbrist ha en negativ effekt och sänka dopaminnivåerna. Tekniker som meditation och mindfulness har visat sig kunna stödja en hälsosam reglering av dopamin.
Den komplexa interaktionen mellan oxidativ stress, hormonella förändringar och signalsubstanser som dopamin är en viktig orsak till att kvinnor ofta upplever humörsvängningar och kognitiva förändringar under perimenopaus/menopaus.
Endorfiner - ”Må bra” och lindra smärta
Endorfiner en samling signalsubstanser som också klassas som hormon när det rör sig ut i kroppen.
Endorfiner är vårt ”må bra” hormon som ger oss en känsla av välbefinnande, det motverkar dessutom effekterna av det adrenalin vi producerar när vi stressar. Något som endorfinet också gör är att det verkar smärtlindrande.
Det är bevisat att när vi går in i perimenopaus och därefter menopaus minskar kvinnors nivåer av endorfin i kroppen. Det som däremot är rätt oklart är varför det sker, det finns teorier men jag kan inte hitta några direkta belägg. Kanske är det något forskarna kommer fram till framöver🤞.
När vi tappar endorfin blir vi därför mindre motståndskraftiga i förhållande till stress. Vårt humör och vår energi nivå blir också sämre, vi får också mera ont.
Som tur är finns det något vi kan göra för att frigöra endorfiner, det är att motionera. Fysisk aktivitet särskilt konditionsträning, är starkt kopplat till ökad frisättning av endorfiner. Sexuell aktivitet är också kopplat till frisättning av endorfiner. Annat man kan göra är meditation och mindfulness, aktiverar smärtreglerande system och därigenom endorfin. Skratt och musik är också positivt i detta sammanhang. Att umgås stimulerar oxytocin och därmed indirekt endorfin. Så här är det mycket man kan göra för att förbättra situationen 😊..
Oxytocin - Trygghet, samhörighet och närhet
Oxytocin är framför allt ett hormon men det fungerar också som en signalsubstans i hjärnan.
Nedgången i oxytocin kan bidra till humörsvängningar och depression, eftersom oxytocin kan fungera som en naturlig modulator av humöret. Det här låter kanske konstigt men nedgång i oxytocin påverkar också vår sexlust och kan ge försämrad sexuell funktion, inklusive vaginal torrhet och svårigheter att uppnå orgasm, det kommer sig av att oxytocin spelar en roll i sexuell upphetsning och vaginal blodtillförsel.
Normalt stimulerar östrogen och progesteron frisättningen av oxytocin i hjärnan. När nivåerna av östrogen och progesteron sjunker får vi svårare att producera oxytocin. Det kan i sin tur bidra till ökad stress, sämre humör, mindre intresse för sociala relationer, sammantaget ett minskat välbefinnande.
Kom ihåg att oxytocin ibland omtalas som vårt ”kärlekshormon”, något så enkelt som en kram hjälper oss frigöra mer av det. Så positiv fysisk beröring, intimitet och sexuell aktivitet (även om låg oxytocin kan skapa ett ”Moment 22” här) kan hjälpa. Också här kan det hjälpa med meditation, mindfulness och aktiviteter som främjar lugn när det kan gynna frisättningen av oxytocin.
Adrenalin – Kamp och flykt
Noradrenalin – Blodtryck och fokus
Adrenalin är ett hormon, noradrenalin fungerar både som hormon och signalsubstans. När vi bl.a. stressar kommer det gång i adrenalinet.
Brist på adrenalin kan göra att kroppen har svårt att snabbt reagera på stress, vilket kan leda till trötthet och svag stressrespons. För mycket adrenalin kan ge hjärtklappning, högt blodtryck, ångest och oro. Noradrenalinbrist kan bidra till lågt blodtryck, trötthet och koncentrationssvårigheter, medan ett överskott kan orsaka ökad vakenhet, ångest, högt blodtryck och överstimulering. När vi går in i perimenopaus och menopaus går vårt adrenalin oftast upp medan vårt noradrenalin går ned (eller fluktuerar). Kopplar vi det här till våra östrogen och progesteronnivåer som under perimenopaus fluktuerar och omkring menopaus minskar kraftigt.
Östrogen och progesteron påverkar både produktionen och effekten av adrenalin och noradrenalin i kroppen, särskilt nervsystemet och blodkärlen.
Reflekterar men över det här är det lätt att se varför vi får symptom som hjärtklappning, svettningar, oro och humörsvängningar, om vart annat. För att kontrollera nivåerna är det bra att minska stress, även om det kan vara svårt. Det är också bra med regelbunden fysisk aktivitet. God sömn och kost spelar också en roll.
Melatonin - För en god sömn
Melatonin är ännu ett viktigt hormon. Det kallas ofta "sömn- eller natthormon" eftersom det är viktigt för att reglera kroppens dygnsrytm och sömnmönster. Melatonin utsöndras i större mängder när det är mörkt, vilket bidrar till att göra oss sömniga, och minskar när det blir ljust.
En brist på melatonin kan göra att du får svårt att sova, ge störd dygnsrytm och göra dig trött. Dålig balans i melatoninproduktionen kan även påverka andra hormoner och få dig att känna dig allmänt risig.
Graf som vissar hormonerna genom livet, östrogen, progesteron, testosteron och melatonin med fokus på perimenopaus
Melatoninproduktionen minskar generellt med åldern, men minskningen accelererar under perimenopausen. En anledning till den hastiga nedgången kan vara nedgången i progesteron vilket tros stimulera melatoninproduktion.
Under perimenopaus sker det också något med den normala dygnsrytmen, där melatoninet borde vara i topp om natten förskjuts toppen istället till morgontimmarna istället, det gör att man inte längre sover som man brukade.
För att förbättra melatoninnivåerna och sömnkvaliteten rekommenderas att undvika starkt ljus och särskilt blått ljus från skärmar på kvällen eftersom det hämmar melatoninproduktionen. Det är bra att fasthålla en regelbunden dygnsrytm och god sömnhygien. Det är också bra att vara fysiskt aktiv och att försöka reducera stress
GABA – Bromsen som motverkar överstimulering
GABA, eller gamma-aminosmörsyra som det egentligen heter, är en viktig hämmande signalsubstans i hjärnan. Till skillnad från många andra signalsubstanser och hormoner som brukar öka nervaktiviteten, fungerar GABA som en broms som dämpar och balanserar hjärnans aktivitet.
När hjärnan är överstimulerad hjälper GABA till att minska nervcellernas aktivitet och återställa homeostas, alltså en jämn och balanserad kemisk miljö i hjärnan.
Under perimenopaus och menopaus, när nivåerna av östrogen och progesteron sjunker i hjärnan, påverkas GABA-systemet på flera viktiga sätt:
1. Nivån av GABA i hjärnan går ned
2. När progesteronet sjunker förlorar vi också Allopregnanolon (ALLO, en nedbrytningsprodukt av progesteron). ALLO fungerar som en
potent förstärkare den effekt GABA har på sina receptorer (GABA_A-receptorerna).
3. Receptorerna som normalt svarar på ALLO blir dessutom mindre känsliga eller fungerar helt enkelt sämre, leder det till en nedsatt
bromsverkan i nervsystemet.
Där ett väl fungerande GABA-system bidrar till lugn, god sömn och bra stresshantering. Blir effekten av det trippelstörda GABA-systemet en helt annan, det ger ökad oro, ångest, sömnproblem och minskad stresstålighet.
Vill man försöka rätta upp på balansen kan regelbunden motion stimulera hjärnans signalsubstanser inklusive GABA. Meditation och mindfulness hjälper för balansera nervsystemet, det stödjer GABA-funktionen.
Om du kommer ihåg från sektionen Tre hormoner i huvudrollen men som du också kan se på bilden vid Melatonin faller faktiskt progesteronet som något av det första när man går in i perimenopausen. Kanske ligger en del av förklaringen på varför man känner sig så risig där i början av perimenopausen i GABA och ALLO... 🤔
Leptin och Ghrelin – styr hunger och mättnad
Leptin och ghrelin är ytterligare två hormoner, som kanske inte helt passar i sammanhanget, men som är lite i ropet just nu (när det talas om olika preparat för viktreduktion) så de kommer också med 😊
Leptin och ghrelin hjälper oss att känna när vi är mätta respektive hungriga.
Leptin produceras av kroppens fettceller och talar om för hjärnan att vi är mätta. När leptinnivåerna är låga får vi ingen mättnadskänsla. I perimenopaus/menopaus kan leptinnivåerna sjunka, men varför verkar forskarna inte ha kommit fram till än. En teori är att det beror på att hormoner som FSH (follikelstimulerande hormon) och östrogen också minskar.
Ghrelin produceras främst i magen och gör att vi känner hunger. Nivåerna blir högre när magen är tom och sjunker efter att vi ätit. Under perimenopaus kan lågt eller svängande östrogen tillsammans med lågt testosteron och dålig sömn göra att ghrelin ökar, vilket gör att vi känner oss hungrigare än vi brukade bli. Efter menopaus brukar ghrelin nivåerna stabiliseras igen.
🍴 Leptin gör att vi känner oss mätta, ghrelin gör oss hungriga. Under perimenopaus/menopaus förändras dessa hormoner, vilket kan påverka aptiten och vikten.